Många männsikor tror att tv är på riktigt, det är givetvis fel. TV-mediet är medievärldens svar på Baron von Münchhausen. Ett bra exempel på detta är TV-programmet "Sanningens Ögonblick" som med sin blandning av sensationer, smuts och exponerade hemligheter antagligen orsakat mången självpollution hos kvällspressens rubrikredaktörer.
Programmet har ett visst underhållningsvärde, det är svårt att inte hålla med om. MEN, om man tittar på det med statistikglasögonen på så inser man snabbt att det här är ett extremt styrt format där producenterna själva kan bestämma precis hur och när en deltagare ska åka ut.
Kanal 5 påstår själva på sin hemsida att lögndetektorn skulle ha en sannolikhet på 96%, något som givetvis inte stämmer. Wikipedia anger sannolikheten till runt 70%. Oavsett vilket som stämmer så är de sannolikheterna beräknade på frågor som det finns ett enkelt ja eller nej-svar på; mördade du kvinnan, åt du ägg till frukost, cyklade du till jobbet. Frågor av mer komplex karaktär där flera svarsalternativ är möjliga beroende på hur man menar kan givetvis inte hanteras av en sådan maskin.
Typexemplet på en fråga som är omöjlig att förutse resultatet på i en lögndetektor är den som Linda Rosing åkte ut på; "ångrar du att du gjorde slut med Micke". Det finns få som har brutit upp ett längre förhållande utan att ha dubbla känslor inför det, sannolikt till och med i de flesta fall där man har lämnat misshandelsförhållanden. Det finns helt enkelt något som i grunden gjorde att man tyckte om personen vilket gör ett uppbrott dubbelbottnat och inte möjligt att svara ett enkelt ja eller nej på.
Under inspelningen av sanningens ögonblick så får intervjuobjektet svara på totalt femtio frågor. Utifrån en enkel sannolikhetskalkyl kan man alltså sluta sig fram till att femton av de svaren skulle vara ej överrensstämmande med den sanning som intervjuoffret upplever. Detta förutsatt att vi tar wikis siffror, och att vi glömmer bort det ovanstående resonemanget, enligt kanal 5:s glädjekalkyl skulle fortfarande ett av svaren ge felaktigt utfall i förhållande till vad sanningen är.
Så, det blir alltså som sagt var väldigt lätt för producenterna att styra när en deltagare ska åka ut. Detta genom att se vilka frågor som personen tror att hon svarat sant på men detektorn ger felaktigt utslag på.
Låt personen erkänna ett par rediga pinsamheter och skicka sedan ut denne när hon förnedrat sig tillräckligt, men innan hon vunnit några pengar att tala om. En klassisk win/loose-situation där deltagare som tror att de enkelt ska plocka hem en kvarts miljon genom att ärligt erkänna sitt dåliga beteende blir redigt grovsalts-rövknullade av Kanal 5.
Det ironiska är dock att den här kunskapen på många sätt gör att programmet blir ännu roligare att titta på. Undrar vad det säger om mig egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar