We hate it when our friends become successful

Birger Schlaug kommer med en intressant åsikt på Svenskans Brännpunkt idag där han beklagar Miljöpartiets utveckling till att numera ingå i det socialistiska blocket istället för att vara blocköverskridande som ursprungstanken var.

Mp har onekligen fått genomslag för sina frågor genom åren, men har ju på det sättet också mer och mer kommit att bli en del av etablissemanget och därigenom tappat en stor del av sitt existensberättigande.

Birger är i dagsläget partilös, men vill med sin debattartikel uppmana till starten av ett nytt parti som tar Miljöpartiets gamla position som konsumtionskritiker och stoppare av tillväxten. I grund och botten är det givetvis helt absurt, om vi inte hade tillväxt så skulle det inte finnas möjlighet till utveckling och då skulle också klyftorna i världen cementeras.

U-länderna skulle inte få möjlighet att ta sig upp ur fattigdom och antalet krig skulle sannolikt öka dramatiskt vilket skulle leda till en negativ tillväxt. Negativ tillväxt skulle i sin tur leda fram till ännu mera ökade klyftor, minskade realinkomster för alla och en bra mycket tråkigare värld. Vissa idealister inom Miljöpartiet ser gärna en tillbakagång till tiden före förbränningsmotorn och har klara Amish-ideal. Fine by me, men försök inte tvinga på mig den livsstilen. Att dessutom förvägra stora delar av Asien och Afrika utveckling är också extremt egoistiskt.

Det Birger dock har en viss poäng i är det meningslösa med att "Amerikanska föräldrar dränker sina barn i kinesiskproducerade leksaker". Jag tror på konsumtion, jag till och med älskar konsumtion. Men, jag blir mer och mer skeptisk till den masskonsumtion som är norm. De kinesiska oljetunga plastleksakerna, H&M och annat crap är direkt skadligt utifrån flera olika perspektiv. Miljön tar onödigt mycket stryk och den goda smaken är på utdöende. En direkt konsekvens av detta är också att mycket yrkeskunnande har försvunnit i takt med att efterfrågan på kvalitetsprodukter har minskat exponentiellt med den mer utbredda konsumtionen.

Alla som äger en nål och en tråd tror att de kan bli skräddare, tobakister tror att det räcker med att ha en kontakt som säljer piratproducerade marlboro för att öppna en butik, tonåringar från Rotebro tror att det räcker med att se cool ut och tugga tuggummi för att kunna sälja stereoapparater.

Så, det som kan rädda världen är inte att vi slutar konsumera, utan att vi börjar konsumera reparerbar kvalitet istället för värdelös skit. Om sen några On Off-säljare svälter ihjäl på kuppen så må det vara värt det. Ingen kommer ändå sakna dem.