Ibland kan det vara kul att få sina fördomar bekräftade.
Rockbandet DEVO var härligt mycket före sin tid och spelade in en låt om den aktuelle politikern redan 1978.
fredag 13 juni 2008
Om gamla franska författare och amerikansk kurslitteratur
Den som ägnad tid åt att studera på universitet och dessutom vid något tillfälle försökt sig på att läsa böcker skrivna av naturalistiska franska författare märker snabbt en likhet mellan de senare och amerikanska kurslitteraturförfattare. De använder väldigt många sidor åt att berätta något som skulle kunnat sammanfattas i ett par meningar.
Anledningen till detta är givetvis att man får betalt per ord, en felkonstruerad marknad får oftast sådana konsekvenser. I det specifika fallet så blir också konsekvensen att tankar som skulle kunnat vara intressanta drunknar i ett sammelsurium av ord och att de som inte har tid eller ork att analysera allt på detaljnivå söker sig någonannanstans för att inhämta kunskap.
Ibland när man lyssnar på vissa människor så får man lätt intrycket av att de delar betalningsmodell med Zola.
Anledningen till detta är givetvis att man får betalt per ord, en felkonstruerad marknad får oftast sådana konsekvenser. I det specifika fallet så blir också konsekvensen att tankar som skulle kunnat vara intressanta drunknar i ett sammelsurium av ord och att de som inte har tid eller ork att analysera allt på detaljnivå söker sig någonannanstans för att inhämta kunskap.
Ibland när man lyssnar på vissa människor så får man lätt intrycket av att de delar betalningsmodell med Zola.
onsdag 11 juni 2008
Dumpa en strumpa (gissa vart)
Tidningen Resumé skriver idag om en kampanj som FN-förbundet kommer att hålla under Hultsfredsfestivalen.
Kampanjen exemplifierar rätt bra en av huvudanledningarna till att man inte ska anta erbjudanden om pro bono-jobb från reklambyråer. Man får nämligen vad man betalar för.
Hela kampanjidén är till att börja med extremt krystad, ungdomar ska förmås att byta en av sina strumpor mot en FN-blå. Vad strumpor har med FN att göra är oklart, vilken effekt kampanjen ska ge med sig är ännu mera oklart.
Jag citerar Resuméartikeln: "Enligt FN-förbundet var det viktigt att möta ungdomarna i deras naturliga miljö. Trackster föreslog Hultsfredsfestivalen."
Som sagt var, man får vad man betalar för, i det här fallet en slaskig målgruppsanalys och en helt ogenomtänkt kampanjstrategi. Alla som varit på Hultsfredsfestivalen vet att det inte är ungdomars naturliga habitat. Hultsfred är ett ställe dit ungdomar åker för att para sig, testa knark och bli sjukt smutsiga. För majoriteten av de som åker dit så är det raka motsatsen mot deras naturliga miljö. Man åker dit för att slippa - just sin naturliga miljö.
Vad FN vill uppnå med kampanjen är som sagt var oklart, men jag antar att man vill "bilda opinion", det är ju ett stort problem i Sverige att folk är för världsfattigdom och krig.
Målet med kampanjen är att samla in 10 000 strumpor som sedan ska skickas till statsministern. Med lite tur så kommer det här leda till att Sverige lämnar FN, det är i alla fall så jag skulle bemöta en organisation som skickade 10 000 vidriga Hultsfredsstrumpor till mig.
Kampanjen kommer säkert få en 100-wattare i alla fall, den lär ju uppnå sina kampanjmål gudbevars.
Kampanjen exemplifierar rätt bra en av huvudanledningarna till att man inte ska anta erbjudanden om pro bono-jobb från reklambyråer. Man får nämligen vad man betalar för.
Hela kampanjidén är till att börja med extremt krystad, ungdomar ska förmås att byta en av sina strumpor mot en FN-blå. Vad strumpor har med FN att göra är oklart, vilken effekt kampanjen ska ge med sig är ännu mera oklart.
Jag citerar Resuméartikeln: "Enligt FN-förbundet var det viktigt att möta ungdomarna i deras naturliga miljö. Trackster föreslog Hultsfredsfestivalen."
Som sagt var, man får vad man betalar för, i det här fallet en slaskig målgruppsanalys och en helt ogenomtänkt kampanjstrategi. Alla som varit på Hultsfredsfestivalen vet att det inte är ungdomars naturliga habitat. Hultsfred är ett ställe dit ungdomar åker för att para sig, testa knark och bli sjukt smutsiga. För majoriteten av de som åker dit så är det raka motsatsen mot deras naturliga miljö. Man åker dit för att slippa - just sin naturliga miljö.
Vad FN vill uppnå med kampanjen är som sagt var oklart, men jag antar att man vill "bilda opinion", det är ju ett stort problem i Sverige att folk är för världsfattigdom och krig.
Målet med kampanjen är att samla in 10 000 strumpor som sedan ska skickas till statsministern. Med lite tur så kommer det här leda till att Sverige lämnar FN, det är i alla fall så jag skulle bemöta en organisation som skickade 10 000 vidriga Hultsfredsstrumpor till mig.
Kampanjen kommer säkert få en 100-wattare i alla fall, den lär ju uppnå sina kampanjmål gudbevars.
Etiketter:
feltänk,
FN,
Hultsfredsfestivalen,
reklam,
strumpor
tisdag 10 juni 2008
Var är den seriösa försvarsdebatten?
På dagens DN Debatt (DN verkar inte posta artiklarna direkt på internet, jävligt data) så skriver försvarsminister Sten Tolgfors att han vill ha ett tätare nordiskt försvarssamarbete, framförallt med Norge. Utöver materielsamarbeten så vill han också se att länderna börjar utbilda förband tillsammans vilket givetvis är helt rätt tänkt.
Ett litet fjuttland som Sverige har inte råd att ha ett egen stand alone-försvar idag. Just nu kostar den svenska Försvarsmakten skattebetalarna ca 40 miljarder per år, en siffra som i reella tal varit konstant under lång tid samtidigt som inflationen, FMV och FortV ätit upp allt mer av pengarna.
Om vi ens skulle komma i närheten av den Försvarsmakt vi hade på 80-talet så skulle vi sannolikt behöva spendera en 100 miljarder eller mer per år. Det är inte sannolikt, och inte heller önskvärt. Skattebetalarnas pengar kan användas betydligt mycket mer effektivt (till exempel genom att de får behålla dem, men det är väl alltför radikalt att föreslå). Likaså kan unga svenskars tid användas bättre än att tvinga ut dem i värnplikt.
Lite synd är det därför att ingen vågar ta sig i kragen, göra det uppenbara och gå med i Nato. Vi svenskar har kommit undan lite för länge med att vara hycklande flatskaft för att det ska vara riktigt okej.
Ett litet fjuttland som Sverige har inte råd att ha ett egen stand alone-försvar idag. Just nu kostar den svenska Försvarsmakten skattebetalarna ca 40 miljarder per år, en siffra som i reella tal varit konstant under lång tid samtidigt som inflationen, FMV och FortV ätit upp allt mer av pengarna.
Om vi ens skulle komma i närheten av den Försvarsmakt vi hade på 80-talet så skulle vi sannolikt behöva spendera en 100 miljarder eller mer per år. Det är inte sannolikt, och inte heller önskvärt. Skattebetalarnas pengar kan användas betydligt mycket mer effektivt (till exempel genom att de får behålla dem, men det är väl alltför radikalt att föreslå). Likaså kan unga svenskars tid användas bättre än att tvinga ut dem i värnplikt.
Lite synd är det därför att ingen vågar ta sig i kragen, göra det uppenbara och gå med i Nato. Vi svenskar har kommit undan lite för länge med att vara hycklande flatskaft för att det ska vara riktigt okej.
Etiketter:
DN,
Försvarsmakten,
NATO,
Tolgfors,
värnplikt
fredag 6 juni 2008
Varför Polen är bättre än Pakistan
Al Quaida och deras kollegor i Pakistan tycker inte att Danmark har lidit nog för att man dristade sig till att rita av profeten. I vissa efterblivna kulturer tror man fortfarande på Öga-för-öga-principen i straffrätten, må så vara hänt. Men att spränga skiten ur den Danska ambassaden (något misslyckat dock, de flesta som dog var oskyldiga Pakistanier vilket varken terroristerna eller deras kompisar bryr sig om) är väl knappast ett bra exempel på hur den principen rimligtvis borde tillämpas.
En mer adekvat hämnd hade väl typ varit att rita en ful bild av den Danska drottningen? Om man ville vara riktigt elak kanske men till och med kunde ha ritat en bild på kärringen när hon ger fellatio åt en get, eller vad man nu håller på med i Danmark. Det är ju ett platt land som bekant.
Parallellt med detta så har Polen och Tyskland haft sin egna lilla karikatyrstrid. Som de minnesgoda läsarna kanske kommer ihåg så har Tyskland och Polen bråkat förr, i samband med att Tyskarna stormade in med tanks och gjorde skit av hela det Polska kavalleriet. Man skulle alltså kunna konstatera att Polackerna gör helt tvärtemot vad Pakistanierna gör, de hämnas en reell oförätt genom att rita fula bilder.
På det stora hela rätt mycket sundare.
En mer adekvat hämnd hade väl typ varit att rita en ful bild av den Danska drottningen? Om man ville vara riktigt elak kanske men till och med kunde ha ritat en bild på kärringen när hon ger fellatio åt en get, eller vad man nu håller på med i Danmark. Det är ju ett platt land som bekant.
Parallellt med detta så har Polen och Tyskland haft sin egna lilla karikatyrstrid. Som de minnesgoda läsarna kanske kommer ihåg så har Tyskland och Polen bråkat förr, i samband med att Tyskarna stormade in med tanks och gjorde skit av hela det Polska kavalleriet. Man skulle alltså kunna konstatera att Polackerna gör helt tvärtemot vad Pakistanierna gör, de hämnas en reell oförätt genom att rita fula bilder.
På det stora hela rätt mycket sundare.
tisdag 3 juni 2008
Lotta Gröning, debattredaktören som propagandamegafon
Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning förnekar sig aldrig, hon är en av de stora anledningarna till att jag aldrig någonsin skulle få för mig att köpa Aftonbladet. Slaskjournalistiken och rewritandet av News of the world-artiklar kan jag leva med. Jag kan också leva med de tokiga åsikter som förs fram på ledarplats och på kultursidorna, det är trots allt ingen som läser de sidorna och 1968-generationen är ändå på väg att dö ut (i lungödem hoppas jag, efter all skada de har åsamkat så förtjänar de en plågsam död). Att debattredaktören inte försöker vara neutral är däremot helt sjukt, Lotta Gröning får en egen spalt på debattplats varje dag för att ösa skit och lögner över allt som inte passar in i den socialdemokratiska ljugarmallen. Nu senast skriver hon om "försämringarna i sjukförsäkringssystemet".
Jag har i mitt tidigare inlägg om fackets perversa kampanjmetoder tagit upp det faktum att slaskpressen alltid letar folk att tycka synd om och att man mörkar det faktum att det inte är bra att gå sjukskriven för länge, utan att man snarare blir sjuk av det. Aftonbladet har givetvis gjort just detta även idag, man har letat fram ett degenererat par från landsorten som "förlorar allt".
Journalisten har föga överraskande inte en tanke på att fråga Fredrik om han inte kan ta ett annat jobb istället för att gå på sjukpenning, eller att ifrågasätta det rimliga i att hans tjocka fru inte jobbar medan han är hemma och tar hand om deras gemensamma barn.
Journalisten tar inte heller tillfället i akt att ifrågasätta det sjuka skattesystem som gör att en arbetare inte har utrymme att spara några pengar alls för att ha som buffert om sjukdom eller arbetslöshet inträffar. Nej då, det är givetvis synd om dem. Ty, i Sverige är det var och ens gudagivna rätt att inte göra någonting för att förbättra sin situation och bara vänta på att en myndighet ska komma och ta hand om en.
Jag har i mitt tidigare inlägg om fackets perversa kampanjmetoder tagit upp det faktum att slaskpressen alltid letar folk att tycka synd om och att man mörkar det faktum att det inte är bra att gå sjukskriven för länge, utan att man snarare blir sjuk av det. Aftonbladet har givetvis gjort just detta även idag, man har letat fram ett degenererat par från landsorten som "förlorar allt".
Journalisten har föga överraskande inte en tanke på att fråga Fredrik om han inte kan ta ett annat jobb istället för att gå på sjukpenning, eller att ifrågasätta det rimliga i att hans tjocka fru inte jobbar medan han är hemma och tar hand om deras gemensamma barn.
Journalisten tar inte heller tillfället i akt att ifrågasätta det sjuka skattesystem som gör att en arbetare inte har utrymme att spara några pengar alls för att ha som buffert om sjukdom eller arbetslöshet inträffar. Nej då, det är givetvis synd om dem. Ty, i Sverige är det var och ens gudagivna rätt att inte göra någonting för att förbättra sin situation och bara vänta på att en myndighet ska komma och ta hand om en.
måndag 2 juni 2008
Hell on heels
Snart är det dags för årets biohändelse för många, premiären av knullpekoralet Sex and the City. Tiotusentals kvinnor kommer att vallfärda till biograferna, Charlotta Flinkenbergs låtsastidning "Chic" är mediepartner och Swarovski bidrar med kristaller.
Jag har ärligt talat aldrig fattat grejen med Swarovski. Okej att nyrika ryssar och hiphopmoguler köper allt som glimmar, men kristallprydda svanar? Jag brukar då och då gå förbi företagets butik på Biblioteksgatan. Det som säljs där påminner mig mest om när jag i min mindre stilkänsliga ungdom köpte med mig souvenirer hem från olika delar av Europa. Som 9-åring hade jag ungefär samma smak, söta djurskulpturer i olika konstmaterial.
Sen har jag aldrig heller fattat grejen med Sex and the City, en serie om ett gäng tragiska och ensamma kvinnor som ligger med allt som kommer i deras väg, krökar för mycket och lägger alla sina pengar på skor. Liknande berättelser om män förekommer också rätt ofta i litteratur och på film, men då mer som varnande exempel och inte som förebilder.
Jag skulle vilja se en väl genomarbetad genusanalys på hur detta kommer sig och vad det säger om synen på kvinnor och män. Någon som kan bidra med en länk?
Jag har ärligt talat aldrig fattat grejen med Swarovski. Okej att nyrika ryssar och hiphopmoguler köper allt som glimmar, men kristallprydda svanar? Jag brukar då och då gå förbi företagets butik på Biblioteksgatan. Det som säljs där påminner mig mest om när jag i min mindre stilkänsliga ungdom köpte med mig souvenirer hem från olika delar av Europa. Som 9-åring hade jag ungefär samma smak, söta djurskulpturer i olika konstmaterial.
Sen har jag aldrig heller fattat grejen med Sex and the City, en serie om ett gäng tragiska och ensamma kvinnor som ligger med allt som kommer i deras väg, krökar för mycket och lägger alla sina pengar på skor. Liknande berättelser om män förekommer också rätt ofta i litteratur och på film, men då mer som varnande exempel och inte som förebilder.
Jag skulle vilja se en väl genomarbetad genusanalys på hur detta kommer sig och vad det säger om synen på kvinnor och män. Någon som kan bidra med en länk?
Etiketter:
chic,
flinkenberg,
sex and the city,
swarovski
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)